Immaterialrätt

 Immaterialrätt
Immaterialrättsliga skydd har till syfte att reglera rätten till skydd för olika former av immateriell egendom. Detta kan exempelvis vara patent, varumärken, mönsterskydd och upphovsrätt. Vilket du ska använda beror på vad du vill uppnå med skyddet.

Varumärkesrätt

–Företagsnamn

När man startar ett nytt företag registrerar man oftast också ett företagsnamn hos Bolagsverket. Detta sker per automatik och ingår i ansökningsavgiften för samtliga bolagsformer utom för enskilda näringsidkare, där det tillkommer en extra avgift på 1 000 kr för att anmäla ett företagsnamn. Aktiebolag får ensamrätt till företagsnamnet i hela landet medan enskild näringsverksamhet, handelsbolag och kommanditbolag är begränsat till det län där verksamheten finns. Ensamrätten gäller inom den verksamhet företaget är registrerat för och innebär att namnet är skyddat från att andra kan registrera och använda ett liknande företagsnamn.

–Varumärke

Ett varumärkesskydd ger ensamrätt att använda ett varumärke. Vanligtvis åsyftas logotyp men det kan även vara andra typer av märken, såsom en ljudslinga. Det skyddar mot varumärkesförfalskningar och konkurrenter som plagierar.

Varumärkesskyddet gäller från den dagen ansökan skickas in om registreringen blir godkänd och i tio år framåt. Det kan sedan förlängas obegränsat antal gånger. Vid varumärkesintrång vänder man sig till Patent- och marknadsdomstolen och en fällande dom kan leda till förbud mot att använda varumärket, skadestånd och fängelse. Att ansöka om varumärkesskydd är i de flesta fall en okomplicerad process. Att söka skydd i Sverige kostar i regel mellan 2 000–6 000 kr. Enligt varumärkeslagen kan även ett inarbetat varumärke, som är allmänt känt, vara skyddat och ge ensamrätt i Sverige.

Upphovsrätt

Upphovsrätt ger den person som har skapat ett verk – exempelvis texter, musik, bilder, filmer, datorprogram och andra konstnärliga verk – ensamrätt att bestämma hur verket får framföras och spridas. Det krävs en viss verkshöjd för att upphovsrätten ska göras gällande och uppkommer direkt genom skapandet, och gäller sedan i 70 år efter upphovspersonens död.

På internet är det enkelt att kopiera andras verk och det är därför viktigt att spara underlag som kan hävda ens upphovsrätt, även om spridningen kan vara svår att stoppa. Upphovsrätten skyddas genom lagstiftning och kan leda till förbud mot att nyttja verket och skadestånd.

–Creative Commons

Creative Commons är en ideell organisation som eftersträvar större utbyte av fria verk. En upphovsman kan genom att använda deras olika licenser tillåta andra att använda, sprida och modifiera deras verk. Licenserna reglerar bland annat om verken får bearbetas, tillåts att användas med eller utan erkännande av upphovsmannen och användas i kommersiellt syfte. Olika licenser ger således användare olika rättigheter och skyldigheter.

Att använda Creative Commons licensierade verk kan exempelvis vara aktuellt för bilder till ens webbplats.

Mönsterrätt

Mönsterskydd, designskydd och formskydd är tre ord för samma sak. Som namnen avslöjar har det till syfte att ge skydd åt nyskapande mönster, designer och former. Skyddet gäller utseende och form för såväl hantverk som industriprodukter, oavsett om utformningen har ett estetisk syfte eller är praktiskt användbart.

Från det att mönstret har offentliggjorts för första gången har man 12 månader på sig att lämna in en ansökan. Mönstret behöver vara nyskapande och särpräglat. Designskyddet gäller i 5 år från ansökningsdagen, och kan förlängas upp till 25 år. Ansökningsavgift för registrering av mönster är 2 000 kr. Tilläggsavgifter kan i olika fall förekomma.

Patenträtt

Patent är en tidsbegränsad och lagbunden ensamrätt att nyttja en uppfinning för kommersiellt bruk. Patent kan endast beviljas om uppfinningen inte är känd, har en uppfinningshöjd och är industriell tillämpningsbar.

Uppfinningen får inte vara känd vid tidpunkten när man lämnar in sin ansökan. Den får exempelvis inte på något sätt ha offentliggjorts vare sig i text eller muntligt, demonstrerats, sålts, pratats om bland vänner eller testats på en offentlig plats. Det är därför viktigt att man håller sin uppfinning hemlig och om man behöver visa den – eller prata med någon om den – så gör man bäst i att upprätta ett sekretessavtal. På så sätt kan man försäkra sig om att den man vänder sig till också behandlar idén konfidentiellt. Enligt PRV menas med uppfinningshöjd att uppfinningen inte får ”ligga nära till hands för den som är kunnig inom uppfinningens teknikområde”. Med industriell tillämpningsbar menas att man inte kan patentera en uppfinning som omöjligen kan fungera.

Grundavgiften för en svensk patentansökan är 3 000 kr. Det är kostnaden för patentombud som gör att totalkostnaden drar iväg. Patent i Sverige kostar cirka 100 000–150 000 kr medan patent i Europa kostar cirka 200 000–600 000 kr.

Redaktionen

Mer läsning